EESTI ONOMASTIKA BIBLIOGRAAFIA.
Temaatiline loend.
Eestirootsi kohanimed


Tähestikuliselt:

  1. *Aiboland . — Kustbon 03.09.1920, nr 33, lk 115.
    /Otsib ühist nime eestirootsi aladele: Eyland, Egeland, veel parem: Aiboland. Allk: J. B./
  2. OU:*Ariste, Paul. Ortnamnen i Pühalepa och Reigi socknar på Dagö. — Svio-Estonica. Akadeemilise Rootsi-Eesti Seltsi väljaanne. Vol. 5. Lund 1938, lk 5–57.
    /Kokkuv: Pühalepa ja Reigi kohanimed./
  3. Ariste, Paul. (Per Söderbäck. Rågöborna. Stockholm 1940.) — Eesti Keel ja Kirjandus 1941, nr 4, lk 306.
    /Rets./
  4. OU:+*Ariste, Paul. Keelesuhted Risti eesti-rootsi segakülades. — Keel ja Kirjandus 1973, nr 8, lk 470–474.
    /Ka talunimesid./
  5. OU:Blomqvist, Marianne. Svenska ortnamn i Estland med estniska motsvarigheter. Rootsi kohanimed Eestis eesti vastetega. Viron ruotsalaisia paikannimiä virolaisine vastineineen. Swedish place-names in Estonia with Estonian equivalents. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner. Volym 158. Ekenäs 2000. 176 lk.
    /Kogu tekst neljas keeles. Lisatud eestirootslaste asuala kaardid. Sisu: Förord – Historisk bakgrund – Svenska ortnamn i Estland: Stora öar, städer och byar – Övriga naturnamn – Herrgårdar, hamnar, fyrar; Källor – Namnregister – Kulturhistoriska kartor över Estlands svenskbygder. Tutv: Lyytikäinen, Tuula, Tuglas-seura jäsenlehti nro 2, 19.3.2001; Slotte, Peter, Svenskbygden 80/2 (2001), lk 17–19./
  6. +Danell, Gideon. Ordbok över nuckömålet. Estlandssvenskarnas folkliga kultur. II. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 27. Lund 1951. 494 lk.
    /Sisaldab ka Noarootsi kohanimesid. Seda täiendab eriti nimede osas F. Isberg 1970./
  7. +Ekman, Fredric Joachim. Beskrivning av Runö i Livland. Nyutgåva av Fredric Joachim Ekmans bok "Beskrifning om Runö i Liffland" från 1847, förkortad och bearbetad av Marianne Blomqvist. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner. Volym 166. (C) Marianne Blomqvist, Helsingfors 2003. 164 lk.
    /Sh Ruhnu kohanimedest lk 14–17 jm./
  8. *Folkmålsstudier från Kors socken av Seminariet för estlandssvensk dialektforskning. — Svio-Estonica 1938. Tartu 1938, lk 58–112.
    /Sh III. Ortnamn (üliõp V. Kuma, lk 90–104) - Risti kohanimede põhjalik esitus koos skeemiga. Kokkuv: Murdeuurimusi Risti kihelkonnast, lk 111–112./
  9. OU:Franzen, Gösta. Runö ortnamn. Estlandssvenskarnas folkliga kultur 4. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 33. Uppsala 1959. 175 lk.
    /Summary: The Place-Names of Runö, p. 156–163. Sisu: Förord – Inledning: Kulturförbindelser, Historia, Geografi, Bebyggelse, Några upplysningar om runömålet, Ortnamnen, Namnet Runö – Bebyggelsenamn – Åkrar, slåttermarker, betesplatser och slätter – Skogar och dungar, snår och träd – Åsar, backar, kullar och stenar – Kärr och mossar, vattenhål och källor, diken, "rällor" och lertag – Strandens namn – Vattnets namn – Vägar och stigar, broar och stängsel – Diverse namn – Ortnamnsregister./
  10. +*Freudenthal, A. O.; Vendell, H. A. Ordbok öfver estländsk-svenska dialekterna. Skrifter utg. av Svenska literatursällskapet i Finland. 7. Helsingfors 1886. 327 lk.
  11. *Geografiska parallelnamn i Estland. — Svio-Estonica. Akadeemilise Rootsi-Eesti Seltsi toimetused / Studier utgivna av Svensk-Estniska Samfundet. Vol. 10. (Ny följd 1.) Lund 1951, lk 204–218.
  12. *Grönstrand. Wormsö eller Ormsö. — Kustbon 1922, lk 124–125.
    /Eelistab Wormsö'd, kuigi rahvakeeles seda enam pole. Oletab ka Eesti lähtumist rts *Östland'ist./
  13. *Ilves, K. Place-names about life by the sea – an archaeological perspective on the Estonian Swedish landscape. — Folklore 2007, nr 34, lk 89–104.
  14. *Isberg, Fridolf. Namnskick och befolkningsförhållanden i Klottorp. — Svio-Estonica XIX. 1968.
  15. +Isberg, F(ridolf). Supplement till G. Danells Ordbok över Nuckömålet. I–II. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi XLVII. Uppsala 1970. 385 lk.
    /Sisaldab suurel määral isiku- ja kohanimesid täienduseks Danelli sõnaraamatule./
  16. OU:+Johansen, Paul. Nordische Mission, Revals Gründung und die Schwedensiedlung in Estland. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar. 74. Lund 1951. 405 lk.
    /Sh Tallinna nimedest lk 53–65 jm; ka mujal tekstis samal teemal ja teistest Tallinna kohanimedest. Eriosa käsitleb rootsi asustust Põhja-Eestis ja kohanimesid. Sisu: Allgemeiner Teil: Reval und Schweden – Die Schweden in Reval – Die Gründung Revals – Der frühgeschichtliche Handelsplatz Reval – Nordische Mission in Estland – Landkirchspiel St. Olai, Stadtmark und Kaufmannsrecht – Die Ansiedlung der Estlandschweden – Reval und die Schwedensiedlung – Legende und Wirklichkeit – Spezieller Teil. Schwedische Dörfer, Bauern, Bürger und Fischer and den Küsten Estlands. Ortsverzeichnis, Siedlungsgeschichte nebst urkundlichen Belegen bis etwa 1600: Vorbemerkung – Wierland (Virumaa) – Harrien (Harjumaa) – Wiek (Läänemaa) – Ösel (Saaremaa) – Runö – Sonstige Schweden in Estland. – Quellen – Abkürzungen, etc. – Orts- und Personennamen, Wortregister – Nachträge./
  17. +Juhkam, Evi. Eestirootslastest. — Keel ja Kirjandus 1992, nr 7, lk 394–408.
    /Sh eestirootsi kohanimedest./
  18. OU:*Kallasmaa, Marja. Swedish place-names in Estonia. Some appellative and toponymic aspects. — Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. 21st Congress of Onomastic Sciences, Uppsala, 19.–24. august 2002. Edited by Eva Brylla, Maria Ohlsson, Mats Wahlberg. Uppsala Universitet, Uppsala 2010, lk 357–363.
  19. +*Klein, Ernst. Runö. Folklivet i en gammal svensk by. Uppsala 1924.
  20. OU:*Lagman, Edvin. Odensholm. En ortnamnsundersökning. Skrifter utgivna av estn. lärda sällskapet i Sverige. Årsbok II. Lund 1955.
  21. Lagman, Edvin. Estniska ortnamn i estlandssvensk form. — Svio-Estonica. Studier utgivna av Svensk-estniska samfundet. Vol. XVII. Lund 1964, lk 3–25.
    /Eestikeelsete kohanimede mugandused eestirootslastel./
  22. OU:*Lagman, Edvin. Ortnamn och terrängord i Estlands svenskbygd. — En bok om Estlands svenskar 2. Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner, Stockholm 1964, lk 9–125.
  23. *Lagman, Edvin. Estlandssvenska ortnamnsproblem. — Svio-Estonica XIX. 1968.
  24. OU:*Lagman, Edvin. Eesti-Rootsi asulatevõrgu tekkimisest kohanimede taustal. — Verbum habet Sakala. Korp! Sakala koguteos. Uppsala 1974, lk 190–200.
  25. *Melin, W. Till frågan om "Wormsö" eller "Ormsö". — Kustbon 1923, lk 6.
    /Soovitab vormsilastel ise otsusele jõuda./
  26. *Melin, W. Ännu om Wormsö. — Kustbon 1923, lk 28.
    /Eelistab Wormsö'd./
  27. *Melles, Anu. Noarootsi kihelkonna asustusalasest toponüümikast. Diplomitöö. Tartu 1965. 135 lk, skeem, tabelid. (Soome-ugri k-te kateeder.)
    /Sama pealkirjaga võistlustöö 1965, 71 lk. TÜ rmtk-s./
  28. OU:*Melles, Anu. Väike-Pakri saare kohanimedest. — Eesti keele ringi töid. 2. Tartu 1970, lk 112–128.
  29. OU:Meristo, Marek. Bynamnen i förra svenskbebyggelsen på norra Dagö. Meddelanden från Institutionen för svenska språket 37. Göteborgs universitet 2001. 40 lk.
    /Sisu: Inledning – Bakgrund – De två kontaktspråken – Tolkning av bynamnen: Reigi socken, Kärdla socken – Integreringsföreteelser vid lån av svenska namn – Sammanfattande slutsatser – Litteraturförteckning – Förkortningslista. Kn: Kidaste; Koidma; Malvaste; Mudaste; Ogandi; Pihla; Reigi; Sigala; Kauste; Kodeste; Kärdla; Meelste; Tahkuna; Tareste./
  30. *Nissilä, Viljo. Viron ruotsalaisalueiden paikannimistön tutkimusta. — Virittäjä 56 (1952), lk 60–63.
    /Rets: Per Wieselgren, Ortnamn och bebyggelse i Estlands forna och hittillsvarande svenskbygder. Ostharrien med Nargö. Lund 1951./
  31. +*Nyman, J. Där svenskt och estniskt mötas. Ett och annat från Nuckö socken. — Allsvensk Samling 17, nr 43 (1930), lk 10–11.
    /Sh Noarootsi nimest, mis olevat tulnud sellest, et rootslased kandnud vöö vahel nugasid./
  32. *N(yman)n, (Joel). "Ormsö – Wormsö". — Kustbon 19.01.1921, nr 3, lk 12.
    /Pooldab esimest, teine olevat saksapärane./
  33. *Purre, A. Rootsi päritoluga kohanimesid. — Nõukogude Hiiumaa 28.11.1972.
    /Hiiumaal./
  34. *Päll, Peeter; Veskimägi, Enn. Noarootslased varugu pisut kannatust. — Eesti Ekspress 08.10.1997, nr 41.
    /Kakskeelsetest nimesiltidest Noarootsi vallas, vastavalt kohanimeseadusele. Vastuseks eelmises numbris ilmunud loole "Noarootslased hädas keeleametiga"./
  35. OU:Päll, Peeter. Muukeelsed kohanimed Eestis. — Eesti rahvaste raamat. Rahvusvähemused, -rühmad ja -killud. Koostanud ja toimetanud Jüri Viikberg. Eesti Entsüklopeediakirjastus, Tallinn 1999, lk 340–347.
  36. OU:Päll, Peeter. Standardization of Estonian-Swedish toponyms. — Namn och språk i när och fjärran. Hyllningsskrift till Marianne Blomqvist den 24 september 2002. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet utgivna genom Mirja Saari. Redigerad av Ann-Marie Ivars under medverkan av Pirkko Lilius, Anne-Marie Londen och Mirja Saari. Helsingfors 2003, lk 25–34.
  37. OU:Päll, Peeter. Minority place names in Estonia. — Proceedings of the International Conference on Minority Names/Indigenous Names and Multilingual Areas Geonames 2005. Ljouwert/Leeuwarden, Frisia, the Netherlands, April 14–16, 2005. Edited by Karel Gildemacher, Ferjan Ormeling and Arjen Versloot, produced by Utrecht University Faculty of Geosciences - Geomedia. Dutch and German-speaking Division UNGEGN 2006, lk 38–42.
    /Saksa, vene ja rootsi kohanimedest, suhtumisest neisse läbi aegade, nimede normimise raskustest./
  38. OU:*Päll, Peeter. Estonian-Swedish toponyms in Estonian maps and texts. — Namn och kulturella kontakter. Handlingar från NORNA:s 37 symposium i Hapsal den 22-25 maj 2008. Redigerat av Leila Mattfolk, Terhi Ainiala. Forskningscentralen för de inhemska språken, Helsingfors 2009, lk 9–18.
  39. Raag, Raimo. Appendix: Estländska ortnamn. Estniska, svenska och tyska namnformer. — Estländare i Sverige. Historia, språk, kultur. Raimo Raag, Harald Runblom. (red.) Uppsala Multiethnic Papers 12. Uppsala 1988, lk 141–143.
    /Eesti kohanimede mitmekeelsuse ajaloo lühike kirjeldus, väike kohanimeloend nimedega eesti, rootsi ja saksa k-s./
  40. *Rebellus. Ett "förslag". — Kustbon 1922, lk 20–21.
    /Saksapärastatud eestirootsi kohanimekujude vastu./
  41. OU:Russwurm, C(arl). Eibofolke oder die Schweden an den Küsten Ehstlands und auf Runö. I–II. Reval 1855. 254 + 424 lk.
    /Sh kohanimede käsitelu I osas: Ruhnu lk 50, Saaremaa (Ösel) lk 59–62, Sõrve 65, Kihnu 68, Manilaid 68, Karuse 70, Pivarootsi 70, Saastna 71, Ridala 72, Ungru (Linden) 73, Vilkla 74, Tanska 75, Haapsalu 75, Kassari 77 (jt Hiiumaa kn-d), Hiiumaa (Dagö) 78, Kärdla 84, Kõrgessaare 86, Kõpu (Dagerort) 87, Reigi 90 (jt külad), Vormsi 99–100 (jm kn-d), Noarootsi 111 (sh külad), Egeland 122 (sh külad), Osmussaar 132–133, Pakri (Rågö) 141 jm, Vihterpalu 143, Naissaar 152, Prangli 154, Tallinn (Reval) 107 (Rälby all), Virumaa 157. Samas osas ka hulgaliselt muid rootsi (mikro)toponüüme, eriti loodusnimesid. II osas lk 10–11 talunimedest, 11–12 perekonnanimedest, 12–14 eesnimedest. Sisu: I. Topographie und Geschichte: Einleitung, Natürliche Verhältnisse, Historisches, Specielle Topographie und Geschichte (Runö; Oesel, Schworbe; Livland und Kurland; Süd-Wiek, Röthel, Hapsal; Dagö, Kertell, Röicks; Worms, Magnushof, Söderby; Nuckö, Egeland, Odinsholm; Harrien, Rogö, Wichterpal, Nargö, Reval; Jerwen; Wierland; Ingermannland, Narwa, St. Petersburg; Altschwedendorf bei Berislaw) – Urkunden – II. Ethnographische Verhältnisse: Körperliche Beschaffenheit – Wohnungen, Dörfer, Namen ... Sprache, Glossar, Sprachproben – Register. Tutv: Pabst, Das Inland 1855, lk 529./
  42. +*Schönberg, Alar. Rannarootslastest ja Eesti Vabariigi eestistamiskampaaniast. — Läänemaa Muuseumi toimetised IV. Toim. Ülla Paras. Haapsalu 2000, lk 103–112.
    /Ilmselt ka kohanimede eestistamise kavadest./
  43. OU:*Simm, Jaak. Millest jutustavad meie kohanimed. 6. Rootsi algupära kohanimed. — Horisont 1975, nr 3, lk 25.
    /Kn: Haldi; Kresuli; Kulani; Kumbli; Pürksi; Reigi; Viigi; Vormsi./
  44. *Slotte, Peter. Svenska ortnamn i Estland. — Svenskbygden 80, nr 2 (2001), lk 17–19.
    /Rets: Marianne Blomqvist. Svenska ortnamn i Estland. Ekenäs 2000./
  45. Smõslova, Annika. Ortnamn och deras förändringar i Nuckö kommun på 1900-talet. Diplomuppsats. Handledare: Göran Hoppe (Uppsala Universitet) och Liina Ask (Tartu Universitet). Tartu 2000. 48 lk (Institutionen för nordiska språk.)
    /Koopia EKIs (411). Kokkuv: Noarootsi valla kohanimed ja nende muutmine XX sajandil, lk 44–45. Sisu: Förord – Inledning – En kort översikt över estlandssvenskarnas historia – En översikt över ortnamnen: De svenska ortnamnen i Estland, Bynamn i Nuckö kommun, Gårdsnamn i Nuckö kommun – Genomgång och analys av ortnamnsändringen i Nuckö kommun under 1900-talet: Ortnamnens estnifiering på 1930-talet, Ortnamn under sovjettiden, Återinförandet av de historiska ortnamnen på 1990-tal – Sammanfattning – Noter – Litteraturförtekning./
  46. +*Söderbäck, Per. Estlands svenskbygd. Stockholm 1939.
  47. +*Söderbäck, Per. Rågöborna. Stockholm 1940.
    /Tutv: Ariste, Paul, Eesti Keel ja Kirjandus 1941, lk 306./
  48. *Tammekann, August. Estlandssvenskarna. — Svio-Estonica 1935. Akadeemilise Rootsi-Eesti Seltsi aastaraamat. Tartu 1935, lk 50–79.
    /Sisaldab kohanimesid eesti ja rootsi keeles. Kokkuv: Eesti rootslased. Demograafilisi andmeid märtsi 1934 rahvaloenduse alusel./
  49. *Terro, Marju. Naturnamn på Ormsö / Vormsi loodusnimed. Bakalaureusetöö. Tallinna Pedagoogikaülikool, Tallinn 2003.
    /Põhiliselt Wieselgrenile toetuv ülevaade, üritab kindlaks teha ka praegust seisu, ent nimede juures puuduvad igasugused viited allikatele./
  50. +Tiberg, Nils. Runöbondens ägor. Estlandssvenskarnas folkliga kultur 5. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs akademien. 35. Uppsala 1959. 89 lk.
    /Sisaldab ka Ruhnu talude ja maastiku nimesid ning nende analüüsi. Summary: The Farms (on Runö) and Their Pieces of Land, p. 79. Sisu: Förord – Bebyggelsen – Ägorna – Några lokalsägner – Slutord – Register: Ortnamnsregister, Språk, Ordlista, Litteraturlista./
  51. +Tiik, Leo. Faktikommentaare H. Sergo romaanile "Näkimadalad" I-III. — Keel ja Kirjandus 1988, nr 12, lk 740–742.
    /Sh Hiiumaa kohanimedest eesti ja rootsi kasutuses./
  52. +*Volmer, O. Ruhnu ja ruhnlased. — Kalender 1984. Tallinn 1983, lk 168–171.
    /Ka saare kohanimedest./
  53. *Wieselgren, Per. Namnet Reval. — Meijerbergs Arkiv för svensk ordforskning. 1947, lk 88–116.
  54. OU:Wieselgren, Per. A small survey of North Estonian place-names. — Pühendusteos Johannes Aavikule 70. sünnipäeva puhul 8. detsembril 1950. Lund 1951, lk 69–78.
    /Varasemad kohanimeuurimused, talunimede liigitus, rootsi algupäraga nimed. Kokkuv: Lühike ülevaade Põhja-Eesti kohanimede alalt./
  55. OU:Wieselgren, Per. Ortnamn och bebyggelse i Estlands forna och hittillsvarande svenskbygder. Ostharrien med Nargö. Studien till en svensk ortnamnsatlas, utgivna av Jöran Sahlgren 7. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 22. Lund 1951. 384 lk.
    /Sisu: Förord – Inledning – Nargö – Bankar, grynnor, rev och skär vid segelleden till Reval – St Johannes församling i Tallinn – Jõelähtme församling – Kuusalu församling – Bilaga – Ordregister, Ortnamnsregister, Specialregister över svenska namn utanför Nargö, Kulturhistoriskt register, Tillägg och rättelser, etc. Tutv: Nissilä, Viljo, Virittäjä 56 (1952), lk 60–63./
  56. OU:*Wieselgren, Per. Estlandssvenskt namnskick. — Svio-Estonica XV. Lund 1962.
  57. OU:Wieselgren, Per. Ormsö ortnamn och bebyggelsehistoria. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi XLI. Lund 1962. 233 lk.
    /Sisu: Förord – Inledning – Drag ur Ormsö bebyggelsehistoria och översikt av invånarnas namnskick 1550–1850 – Gårdnamn. Sammanfattande översikt. Förnamn i gårdnamnen – Byar och boställen kort före utvandringen till Sverige – Ägonamn – Naturnamn – Samfärdselns namn – Ortnamnens ordförråd – Ortnamnsregister – Slutord./
  58. +Õispuu, Jaan. Ühe rahvakillu lugu. — Keel ja Kirjandus 1994, nr 11, lk 699–701.
    /Rets: Jörgen Hedman, Lars Åhlander. Gammalsvenskby. Historien om svenskarna i Ukraina. Frome, 1993. 351 lk. Sh eestirootslaste asustuse ülevaade./
  59. *Ännu om "Ormsö" och "Vormsö". — Kustbon 1923, lk 18.
    /Toetab Ormsö'd./